Dagens träning:
1. Systemskick med synliga figgar, går ut fint, leker ej utan äter gotta. Kommer tillbaka fint o fort, något ostyrig.
Jobba på: att komma ut på rätt ställe på stigen...
2. Markeringsövningar utanför rutan. Tar lösrullen fint hos fig, inget tjorv. Kommer när jag kallar - lämnar inte rullen i handen. Började på 2m ökade till ca 15.
Jobba på: Korta avstånd tills hon förstår att det viktiga är att lämna rullen i min hand. Mao rullen i handen = får belöning hos figurant. Ta ut markeringsträningen ur skogen, träna varje dag!!
måndag 13 juni 2011
onsdag 25 maj 2011
Skendräktig donna
Terra är inte sig själv riktigt. Jag gissar att hon är skendräktig och lite deppig på grund av det. Jag tror på mycket motion och mindre mat så ordnar det sig nog :-)
lördag 21 maj 2011
Mera sök
har det blivit idag med ett gäng kelpiesar och ett par wannabies (läs mallar). Jag och stortjejen tog med jyckarna och satte ut en ruta uppe på berget. Duktiga Agnes som gick med mig på berget! Fick lite dåligt samvete när hon ville visa mig vitmosseberget och jag bara hann ta en snabbtitt. Måste göra om det imorgon om vädret tillåter. Just nu är det lite lugnare men det regnar fortfarande...
Vi körde lite bebisövningar med de unga hundarna och en bevakningsövning med herr gråmann. Intressant att vara ljudfigge och krypa på alla fyra genom skogen :) och herre vilket klipp det är i denna jycke. Han är något utöver det vanliga!!!
Sedan blev det mer regelrätt sök med fröken brun och fröken svart. Terra gick fem skick med retning på de två första figuranterna. Hon är rolig min svarta fara, hon fick se den första figgen gå iväg efter första skicket men hon ser totalt ointresserad ut och när vi går tillbaka till stigen vill hon bara ut på nästa skick. Hon ser ut som "ja, ja jag kan det här ska vi ta nästa eller ska vi stå här och slöa länge till???" Med andra ord är det dags att gå vidare! Hon gjorde fem bra skick och det var inget konstigt att fundera på alls.
Nästa vecka är det dags att låta henne se två figgar gå ut och sedan gå tillbaka till bilen och vila lite på det. Därefter bara köra redan utlagda, eventuellt att den sista kan bli en figge som hon ser gå iväg, beror på hur trött hon verkar. Sedan ska jag testa Rolands systemskicksövning för att se hur mycket hon orkar gå.
Vi ska lägga rejält med krut på markeringarna nu!!!
Nu är det läggdags!!
Vi körde lite bebisövningar med de unga hundarna och en bevakningsövning med herr gråmann. Intressant att vara ljudfigge och krypa på alla fyra genom skogen :) och herre vilket klipp det är i denna jycke. Han är något utöver det vanliga!!!
Sedan blev det mer regelrätt sök med fröken brun och fröken svart. Terra gick fem skick med retning på de två första figuranterna. Hon är rolig min svarta fara, hon fick se den första figgen gå iväg efter första skicket men hon ser totalt ointresserad ut och när vi går tillbaka till stigen vill hon bara ut på nästa skick. Hon ser ut som "ja, ja jag kan det här ska vi ta nästa eller ska vi stå här och slöa länge till???" Med andra ord är det dags att gå vidare! Hon gjorde fem bra skick och det var inget konstigt att fundera på alls.
Nästa vecka är det dags att låta henne se två figgar gå ut och sedan gå tillbaka till bilen och vila lite på det. Därefter bara köra redan utlagda, eventuellt att den sista kan bli en figge som hon ser gå iväg, beror på hur trött hon verkar. Sedan ska jag testa Rolands systemskicksövning för att se hur mycket hon orkar gå.
Vi ska lägga rejält med krut på markeringarna nu!!!
Nu är det läggdags!!
torsdag 19 maj 2011
Sökträning utanför huset....
Jag insåg först igår vad härligt det är att kunna gå runt knuten och träna sök precis utanför huset! Terra och jag gick en runda för att reka lite och vallade därmed upp ett litet område lagom för tre skick. Skogen utanför är lite lurig med alla värn och vallgravar. Kom fram till att rutan fick bli en korridor på ett ställe då det mitt i rutan fanns en vallgrav som inte syntes från stigen, inte så kul att skicka T i flygande fläng och se henne stå på örona ner i en vallgrav....
Mina goda vänner kom förbi med sin valp, en underbar liten tjej på 14 veckor. Vi började med henne, vi gick ut en bit i rutan och lämnade husse efter litet mys och godismumsande. Lillflickan hade dock hunnit glömma att vi lämnat husse i skogen när vi vände upp för att hitta honom. Efter en synretning och lite avancerande framåt tillsammans med matte hittade hon sin kära husse. Konstigt att det finns männsikor i skogen verkade hon tycka :)
Vi gjorde om övningen med kortare avstånd och med matte i skogen. Lillan är nämligen lite mattekär och hade lite svårt att ta sig ut till husse själv första gången. Andra övningen gick väldigt bra och även tredje. Superkul! Lite intressant att se exakt hur kort ett valpminne är :)
Så var det då dags för Terris. Iförd snyggaste munderingen (nytt tjänstetecken och sin nästan oanvända norskrulle) gjorde hon ett jättefint jobb. Tre skick totalt med promenad ut med figuranten första skicket, figurant som gick vidare andra skicket och X-figurant på tredje. Tredje skicket gick i väldigt snårig skog, jag såg henne ca 15 m innan hon helt försvann. Hon gick ut jättefint och hittade galant. Ingen tvekan där inte :)
Efter träningen gick vi en skogsrunda med valpisen, härligt tyckte Terra som drog några riktiga kelpieryck. Till slut stod valpen stilla och bara tittade på den galna svarta faran som kutade runt i ilfart :)
Har även börjat om från grunden med markeringarna. Just nu handlar det om att hålla fast o inget annat. Tänkte försöka avancera det fort så att vi har hunnit en bit till lägret i Piteå.
Regnet öser ner och på schemat idag står en tur till Leos lekland med grannarna.
drippdropp
Mina goda vänner kom förbi med sin valp, en underbar liten tjej på 14 veckor. Vi började med henne, vi gick ut en bit i rutan och lämnade husse efter litet mys och godismumsande. Lillflickan hade dock hunnit glömma att vi lämnat husse i skogen när vi vände upp för att hitta honom. Efter en synretning och lite avancerande framåt tillsammans med matte hittade hon sin kära husse. Konstigt att det finns männsikor i skogen verkade hon tycka :)
Vi gjorde om övningen med kortare avstånd och med matte i skogen. Lillan är nämligen lite mattekär och hade lite svårt att ta sig ut till husse själv första gången. Andra övningen gick väldigt bra och även tredje. Superkul! Lite intressant att se exakt hur kort ett valpminne är :)
Så var det då dags för Terris. Iförd snyggaste munderingen (nytt tjänstetecken och sin nästan oanvända norskrulle) gjorde hon ett jättefint jobb. Tre skick totalt med promenad ut med figuranten första skicket, figurant som gick vidare andra skicket och X-figurant på tredje. Tredje skicket gick i väldigt snårig skog, jag såg henne ca 15 m innan hon helt försvann. Hon gick ut jättefint och hittade galant. Ingen tvekan där inte :)
Efter träningen gick vi en skogsrunda med valpisen, härligt tyckte Terra som drog några riktiga kelpieryck. Till slut stod valpen stilla och bara tittade på den galna svarta faran som kutade runt i ilfart :)
Har även börjat om från grunden med markeringarna. Just nu handlar det om att hålla fast o inget annat. Tänkte försöka avancera det fort så att vi har hunnit en bit till lägret i Piteå.
Regnet öser ner och på schemat idag står en tur till Leos lekland med grannarna.
drippdropp
onsdag 18 maj 2011
Nu händer det grejjer
i lilla huset vid berget. Min kära svärmor var här under en veckas tid och gjorde ett galant arbete med att passa de små och sköta markservicen allt medan Johan o jag gjorde vårt bästa för att komma framåt med huset.
Resultatet:
Färdigmålade fönster i nya köket
Färdigmålat golv i nya köket
Spackling och slipning i nya köket
Färdigmålade fönster på kontoret
Uppsatt förvaring i nya hallen
Beställning av golvsocklar
Hämtning av vedspis
Färdigställning av väggar i nya hallen, bara spackel o tapeter kvar
...samt lite annat smått o gott...
På tur står mer förvaring i nya hallen, tapeter och golvsocklar i nya köket o därefter är tjejernas rum högprioriterade!!
Känns ändå som att vi numera inte platsar hos Arga snickaren, SKÖNT!! Har börjat tänka att bara vi gör någonting varje dag/kväll så att vi inte hamnar i tänket "imorgon eller till helgen". Dä ä bar å åk, helt enkelt!!
Så tänkt och gjort så målade jag taklister igår, ska nog ta ett varv till nu när D sover middag....
Tjingeling
Resultatet:
Färdigmålade fönster i nya köket
Färdigmålat golv i nya köket
Spackling och slipning i nya köket
Färdigmålade fönster på kontoret
Uppsatt förvaring i nya hallen
Beställning av golvsocklar
Hämtning av vedspis
Färdigställning av väggar i nya hallen, bara spackel o tapeter kvar
...samt lite annat smått o gott...
På tur står mer förvaring i nya hallen, tapeter och golvsocklar i nya köket o därefter är tjejernas rum högprioriterade!!
Känns ändå som att vi numera inte platsar hos Arga snickaren, SKÖNT!! Har börjat tänka att bara vi gör någonting varje dag/kväll så att vi inte hamnar i tänket "imorgon eller till helgen". Dä ä bar å åk, helt enkelt!!
Så tänkt och gjort så målade jag taklister igår, ska nog ta ett varv till nu när D sover middag....
Tjingeling
onsdag 11 maj 2011
Träning på klubben
Idag har Terror fått inviga sitt nya tjusiga tjänstetecken. Hon var sååå stilig!! Vi körde några skick i system, gick helt ok. Tror att poletten trillar ner framöver och hon ökar tempot mer. Tack M o S för hjälpen!! Vi tränade även ögonkontakt, kryp och apportering. Lillvovven är rätt nöjd och sömning nu :)
Har fått en konstig prestigeångest över att ha en kelpie. Vill att allt ska vara så himla perfekt och är superrädd för att begå minsta misstag. Helknäppt!! Har aldrig känt så med någon hund förrut...kanske kan det bero på att de kelpiesar jag känner är så himla arbetsvilliga, kvicka och har så duktiga förare. Antar att jag vill visa mig "värdig" ;) att ha min fantastiska lilla svarting.
Har säkert att göra med ovana att träna bland folk, känns som jag är lappsjuk så fort det är mer än en person i närheten numer. Skyller folkskyggheten på renoveringen. Man blir nog lite knäppig av att bara umgås med spikar, skruvdragare och målarfärg....När jag tränar på tu man hand med T så funkar det mesta väldigt bra. Jag upplever att det är jag som är störningskänslig mer än hon. Vovven samlar ihop sig fint även i lite stökig miljö medan jag verkar flippa totalt och tror visst att jag inte kan göra ett skvatt med jycken. Säger bara en sak: skärpning matte!!
Gonatt
Har fått en konstig prestigeångest över att ha en kelpie. Vill att allt ska vara så himla perfekt och är superrädd för att begå minsta misstag. Helknäppt!! Har aldrig känt så med någon hund förrut...kanske kan det bero på att de kelpiesar jag känner är så himla arbetsvilliga, kvicka och har så duktiga förare. Antar att jag vill visa mig "värdig" ;) att ha min fantastiska lilla svarting.
Har säkert att göra med ovana att träna bland folk, känns som jag är lappsjuk så fort det är mer än en person i närheten numer. Skyller folkskyggheten på renoveringen. Man blir nog lite knäppig av att bara umgås med spikar, skruvdragare och målarfärg....När jag tränar på tu man hand med T så funkar det mesta väldigt bra. Jag upplever att det är jag som är störningskänslig mer än hon. Vovven samlar ihop sig fint även i lite stökig miljö medan jag verkar flippa totalt och tror visst att jag inte kan göra ett skvatt med jycken. Säger bara en sak: skärpning matte!!
Gonatt
För mycket av det goda...
Vit färg i mängder och klinkergolv
Alltså det går även att få för mycket av åtminstone det första. Det fick jag igår...tur att jag har målningsdetaljen i vår renovering på min lott annars hade jag nog aldrig blivit rehabiliterad från gårdagens trauma....
Vi har ju svärmor här på besök vilket innebär att jag kan dra iväg och fixa tex färg utan kidsen. Det gjorde jag igår och när jag kom hem placerade jag påsen med färgburkar i hallen där även Dagny befann sig varefter jag gick in i köket med en matkasse. Jag var borta ca 10 sekunder och när jag kom tillbaka till hallen sitter ettåringen i ett hav av vit färg. PANIK!!! Jag grabbade åt mig ungen, rusade svärandes in i badrummet samtidigt som jag ropar åt svärmor att hjälpa mig med Dagny (tur att hon är van vi oborstade tonåringar då min extremt höga stressnivå i detta läge gjorde det omöjligt för mig att låta eller ens bete mig hövligt).
Rusade vidare ut i vår nya hall och började skopa upp vit färg från det nya mörkgrå klinkergolvet (med mörk fog dessutom). Tack och lov att Dagny inte fick i sig något av färgen och att den var vattenbaserad. Spåren efter traumat är ljusa skiftningar i golvet på ca 4 klinkerplattor, spår av vit färg i fogarna på desamma, ett par jeans som aldrig blir sig själva igen samt en förstörd favviströja.
Känslan som upptog hela mig när jag såg vår lilla fröken sitta i en liter vit färg på vårt nylagda klinkergolv är näst intill obeskrivbar. Ordet för den är rätt och slätt PANIK.
Kan även konstatera att en färgburk som är fabriksstängd inte ska gå att öppna på 10 sekunder för en ettåring, hur fantastisk denna ettåring än må vara :) Själv får jag ägna åtskilliga sekunder åt att, med diverse verktyg, bryta mig in i näst intill inbrottssäkra burkar innan jag ska påbörja någon som helst målning. Men det är klart, hon är ju något utöver det vanliga vår lilla Dagny :D
Svärmor och 5-åringen gjorde en fantastisk insats, den ena hjälpandes med färgen och deń andra som ettårings-vakt.
Får se om jag vågar närma mig en färgburk idag...
Alltså det går även att få för mycket av åtminstone det första. Det fick jag igår...tur att jag har målningsdetaljen i vår renovering på min lott annars hade jag nog aldrig blivit rehabiliterad från gårdagens trauma....
Vi har ju svärmor här på besök vilket innebär att jag kan dra iväg och fixa tex färg utan kidsen. Det gjorde jag igår och när jag kom hem placerade jag påsen med färgburkar i hallen där även Dagny befann sig varefter jag gick in i köket med en matkasse. Jag var borta ca 10 sekunder och när jag kom tillbaka till hallen sitter ettåringen i ett hav av vit färg. PANIK!!! Jag grabbade åt mig ungen, rusade svärandes in i badrummet samtidigt som jag ropar åt svärmor att hjälpa mig med Dagny (tur att hon är van vi oborstade tonåringar då min extremt höga stressnivå i detta läge gjorde det omöjligt för mig att låta eller ens bete mig hövligt).
Rusade vidare ut i vår nya hall och började skopa upp vit färg från det nya mörkgrå klinkergolvet (med mörk fog dessutom). Tack och lov att Dagny inte fick i sig något av färgen och att den var vattenbaserad. Spåren efter traumat är ljusa skiftningar i golvet på ca 4 klinkerplattor, spår av vit färg i fogarna på desamma, ett par jeans som aldrig blir sig själva igen samt en förstörd favviströja.
Känslan som upptog hela mig när jag såg vår lilla fröken sitta i en liter vit färg på vårt nylagda klinkergolv är näst intill obeskrivbar. Ordet för den är rätt och slätt PANIK.
Kan även konstatera att en färgburk som är fabriksstängd inte ska gå att öppna på 10 sekunder för en ettåring, hur fantastisk denna ettåring än må vara :) Själv får jag ägna åtskilliga sekunder åt att, med diverse verktyg, bryta mig in i näst intill inbrottssäkra burkar innan jag ska påbörja någon som helst målning. Men det är klart, hon är ju något utöver det vanliga vår lilla Dagny :D
Svärmor och 5-åringen gjorde en fantastisk insats, den ena hjälpandes med färgen och deń andra som ettårings-vakt.
Får se om jag vågar närma mig en färgburk idag...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)